Att lyckas som lärare

Vad gör en bra lärare?

Min första klass fick jag ta över från en erfaren lärare precis innan hon gick i pension. Jag fick en jättefin klass av henne och jag frågade henne vad hemligheten var. Vad är det som gör en bra lärare? Hon sa förståelse och kärlek.  

Det blev grunden för mina 18 år som lärare på HagaLyckebyskolan i Haninge kommun.

Under mina år som lärare har jag upptäckt att det finns fler ledord som jag har i fokus när jag undervisar. Dessa är, förutom kärlek och förståelse, också gemenskap, värdegrund, skapa goda relationer (med elever, vårdnadshavare och kollegor), kunskapskrav, höga förväntningar, expertis, kreativitet, rutiner samt ordning och reda. Under tidens gång kommer det säkert tillkomma fler ledord.

4 tips för att få ett välfungerande klassrumsklimat

” Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.” ur Skollagen 3 §   

Klassrumsklimat är en färskvara och det måste man dagligen arbeta med. Om det är ett negativt klassrumsklimat kommer ingen lära sig ändå. Precis som ni, har jag bra och dåliga dagar. Men för att minimera de dåliga dagarna arbetar jag så här:

1. Kärlek

Innan vi går vidare med den här punkten måste jag klargöra att kärlek för sin elev är en helt annan sak än kärlek för sina barn. Kärlek för sin elev är att vi tycker om dem, vi vill eleverna väl och vi vill att det ska gå bra för dem i skolan. För mig är det på sätt och vis kärlek.

För mig symboliserar kärleken till mina elever, elevernas guldhjärta. Det är allt det positiva och fina en elev är. En elev kan vara generös, glad, positiv och förstående etc..  Alla barn har ett guldhjärta. En del visar det ofta och mycket, medan andra har svårare att visa det och det tar längre tid att upptäcka den. Jag påminner, pratar och uppmärksammar ofta om allt det positiva som eleven är och gör. Jag försöker överösa eleverna med positiv feedback så fort och ofta det går, så att alla elever känner sig sedda och positivt bemötta. När jag har lärt känna mina elever och sett guldhjärtat är det också lättare att stävja misslyckanden. Jag kan lära mig att i förväg se elevens oro, känslor och tankar och därmed minimera missförstånd, misslyckande och onödig oro. Genom att känna kärlek gentemot sina elever och att vara närvarande inför dina elever är du en bra bit på väg för att få ett fint klassrumsklimat.

2. Förståelse och gemenskap

För mig handlar förståelse om förmågan att kunna sätta sig i någon annans skor. Fråga dig ibland hur det är att vara en elev i din klass. Hur känns det att vara Kajsa? Vad har hon för behov? Hur kan du göra för att hon ska må och trivas bättre? Försök att lista ut och var nyfiken på hur eleven tänker, känner och resonerar. Om du påbörjar relationen med en elev genom att försöka förstå eleven ser du lättare dennes behov. Du kan lära dig att se när eleven känner att saker och ting är svårt eller om eleven börjar bli irriterad, frustrerad etc. Med hjälp av utgångspunkten att försöka förstå och lära känna eleven kan du lättare arbeta för att få eleven att känna gemenskap med klassen och att få eleven att känna sig som “en i gänget”. Försök att minimera misslyckanden och istället visa det eleven är bra på. Genom att vara flexibel och ändra undervisningen så att den passar alla individer i gruppen har du större möjlighet att få eleverna att känna gemenskap och därmed bättre förutsättningar att kunna skapa ett tryggt och positivt klimat i ditt klassrum.

De gånger jag har haft svårt att lära känna någon elev försöker jag leta efter elevens guldhjärta. Jag fokuserar på det positiva hos eleven för att i svåra situationer med eleven, kunna falla tillbaka på det som faktiskt går bra och är positivt med eleven. Det stärker både mig och eleven.

3. Skapa god kontakt med vårdnadshavare

Att få god kontakt med vårdnadshavare bidrar till goda relationer med eleven och positivare klimat i klassen. Jag försöker alltid skapa en positiv kontakt med föräldrar. Precis som med eleverna kan de gå olika fort att få positiva relationer med vårdnadshavare. Vårdnadshavarens tidigare upplevelser kan påverka hur de är mot mig som lärare och skola. De kanske själva har haft en turbulent skolgång och påbörjar skolgången med sina barn med negativa förutfattade meningar.

De kan alltså vara arga, oroliga eller ledsna när de först kommer till mig, men min ambition är att de ska gå från mötet, glada, helst skrattande med nya verktyg att tex kunna tackla deras vardag med deras barn. Jag vill att vårdnadshavare ska tänka på skolan på ett positivt sätt och att jag har ett positivt synsätt bidrar till det.

Vid konflikter tar jag kontakt med vårdnadshavare så fort jag kan. Jag vill att de ska bli informerade om händelsen och vad deras barn bidragit konflikten med. De flesta vårdnadshavare vill veta om hur det går för deras barn och om de är med i konflikter ect. Jag berättar med ödmjukhet och förståelse om de händelser som sker, alltid med utgångspunkten förståelse. Jag försöker ta till mig och tänka på det föräldern berättar för mig för att jag ska få en större förståelse för eleven och vårdnadshavaren.

I de flesta fall mailar vi lärare när något har hänt eller när en konflikt uppstått. Som förälder kan man känna sig ledsen, besviken och maktlös om mail som kommer från läraren endast är negativ. Därför försöker jag också maila vid positiva händelser. Jag försöker se det positiva eleven gör och uppmärksamma föräldrarna på det. Det kan vara när eleven hållit i föredrag i klassen eller småsaker som att eleven håller upp dörren, hjälper andra ect. Detta tas emot på ett positivt sätt av föräldrarna och såklart inte minst av eleverna.

När jag får nya elever och en ny klass försöker jag planera in ”ensamtid” med eleven och dess föräldrar. Vi kallar det ”Lärakännasamtal”. Där pratar vi om det är något speciellt jag bör veta om barnet och dess familj samt tidigare upplevelser av skolan. Vi pratar om vad eleven kan, vad eleven behöver träna mer på, hur eleven lär sig bäst och tillsammans diskuterar vi fram olika sorters studieteknik som kan passa eleven.  Jag försöker skapa en god och positiv relation med eleven och vårdnadshavaren för att på så sätt kunna få ett bättre samarbete.

”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.” ur Lgr 11

4. Tillgänglig lärmiljö, inflytande och ansvar

En tillgänglig lärmiljö är grunden för att skapa förutsättningar för elevers känsla av gemenskap och delaktighet. I en lärmiljö som är tillgänglig för alla, kan alla elever delta i utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter och utöva inflytande. I både skollagen och Lgr11 betonas lärmiljön som ett av skolans viktigaste uppdrag. Här kan du läsa mer om lärmiljö och gemenskap. Lärmiljön ska successivt bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att utöva inflytande och att ta ansvar.

” Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.” ur Lgr 11, s. 8

Vi ska alltså erbjuda eleverna en variation av möjligheter att engagera sig i sitt lärande och att visa sina kunskaper.

Ett sätt att erbjuda eleverna att själva få bestämma vad undervisningen ska få handla om är att låta eleverna inför varje läsår få komma på ämnen till ”klassens önskelista”. Eleverna får komma med förslag om vilka ämnen vi kan ta upp under tex. GOTD (Grej Of The Day). Klicka här för att komma in på Grej of the day. Klassens och elevernas delaktighet förtydligas och synliggörs på detta sätt och jag får ett väldigt positivt gensvar från såväl elever som föräldrar.

7 tips för att få tillgänglig lärmiljö och välfungerande rutiner i klassrummet.

Det är viktigt med ordning och reda i klassrummet. Det gagnar alla, inte bara de som är i behov utav stöd, utan alla elever i klassen. Här kommer lite tips på olika sätt att hålla ordning och reda i klassrummet.

1. Ha rent och fint vid tavlan.
Försök att alltid ha det rent och fint vid tavlan. Inget annat än det du skriver på tavlan ska ta elevernas fokus. För elever med tex ADHD diagnos kan en överbelamrad whiteboard eller skrivbord ta mer fokus än det du skriver. Såklart kan du sätta upp t.ex. elevernas alster och andra pedagogiska affischer på de övriga väggarna, men försök i möjligaste mån att inte sätta upp så mycket vid whiteboard. 

2. Plocka undan och håll fint.
Det är ett sätt för dig att visa eleverna att vi tar hand om sakerna och att det vi gör är viktigt. När eleverna vet var sakerna ska vara blir det mindre förvirring och ni kan då ägna er mer tid åt andra saker. Ordning och reda i klassrummet stöttar alla elever, i vilken nivå de än befinner sig i.

3. Använd gröna och röda lappar istället för handuppräckning.
Lapparna har blivit som en rutin under mina lektioner. Varje elev får en egen lapp där ena sidan är röd och andra är grön. När de råkar på ett problem eller inte förstår hur de ska göra vänder de på lappen så den röda sidan är uppåt. Det som är bra med de gröna och röda lapparna är att det bara är du som lärare som ser när eleverna vänder på lapparna. De kan också fortsätta arbeta med nästa tal och verksamheten stannar inte upp. De blir inte stressade och det blir ingen tävling. Läs mer om varför de gröna och röda lapparna är bra här!

4. Färgkodning och superstruktur
Att färgkoda ämnena kan bli ett sätt att få till superstruktur. Du kan t.ex. ha blå färg för svenska, grön färg för matte och gul färg för engelska. Plastmapparna i barnens lådor eller framsidan på elevernas mappar eller pärmar kan också vara färgkodade i samma färger. Om du har whiteboard kan du även använda samma färger när du ska skriva på din tavla. Att göra ämnena färgkodade är att göra eleverna mer medvetna om ordning och reda. Detta kan bidra till större trygghet.

5. Dagliga rutiner.
För att skapa dagliga rutiner kan du börja dagen på samma sätt varje dag. Du kan ha bänkbok, yoga, avslappning eller meditation. Huvudsaken är att det blir en lugn, tyst stund där alla kommer ner i varv. Därefter kan du gå igenom dagen på tavlan och påminna om det händer något speciellt under veckan. Eleverna får ställa frågor och berätta något. Därefter börjar skoldagen. Försök att planera in så att alla lektioner börjar med genomgångar och repetitioner. Därefter kan eleverna arbeta på olika sätt. När lektionerna ska avslutas kan du förbereda eleverna cirka tio min innan det är dags att avsluta så att alla är förberedda på det. Lektionen kan avslutas på lite olika sätt. Det kan vara en liten pratstund om vad som var lätt/svårt eller så använder jag mig av Exit ticket. Klicka här för att läsa mer om och få gratis skolmaterial som kan hjälpa dig att få en bättre lektionsstruktur.

6. Arbetsro
Arbetsro skapar ordning och reda. För att skapa ordning och reda när det gäller klassrumsklimat finns det olika rutiner. När eleverna ska arbeta självständigt ska det vara tyst, men när de ska arbeta tillsammans med sin axelkompis eller i grupp kommer det ju pratas i klassrummet. Det är kontrollerat och även det kan bilda ett fint arbetsklimat. Det viktigaste är att det passar dig och eleverna i klassrummet.

7. Värdegrund
För att få ett välfungerande klassrumsklimat arbetar jag bland annat med värdegrund. Värdegrund är en färskvara och därför arbetar jag dagligen med det i klassen. Varje dag pratar vi om något värdegrundsrelaterat. Här kan du läsa om tips och idéer och om hur jag arbetar med värdegrund i klassen! Lycka till!

9 tips hur du kan säkerhetsställa elevernas kunskapsutveckling

”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet.” ur Lgr 11

Att få eleverna att utveckla sina kunskaper, att blir förtrogna och känna förståelse för sin egen utveckling är vårt störta uppdrag på skolan. För att eleverna ska kunna tillägna sig kunskapen försöker jag göra kunskapsinhämtningen så rolig och givande det bara går. På mina lektioner får inte eleverna ”sitta av tiden”. Här ska de få utvecklas utifrån sin egen nivå och de ska känna att de har utvecklats varje dag.

1. Ha siktet inställt på kunskapskrav, centralt innehåll, syfte och förmågorna i LGR11.
Ha alltid siktet inställt på vilka styrande dokument som finns och vad eleverna ska göra. För att ge eleverna den bästa möjliga undervisningen behöver du vara pedagogiskt nyfiken och försöka följa med i den nya forskningen och vara ajour i ämnet. Du måste ge elever i de olika nivåerna olika sorters stöd. Du måste kunna ge mer utmaning till de elever som behöver, och du måste kunna gå ner på djupet och veta flera olika sätt att komma fram till kunskapen till elever som behöver det. Läs, förbered dig och var väl förtrogen i de styrande dokumenten och LGR11. Detta låter nästan som en omöjlighet, men med ordning och reda samt rutiner i din egen planering kommer du snart hittar vägar som förenklar för dig.

2. Varierande arbetssätt
Många läroböcker är bra och varierade och utifrån LGR11. Det gör att det kan kännas naturligt att använda läroboken som en bas, men för att öka elevernas intresse och för att få mer givande kunskapsinhämtning brukar jag variera min undervisning. Vill du få tips hur du kan göra din undervisning roligare med mer kreativa undervisningsmetoder kan du trycka dig fram under varje ämne. Där har jag samlat på några av mina tips. Du kan även gå in på min instagram (teacherofsweden) för fler vardagliga tips.

3. Elevernas delaktighet
Som lärare har du möjligheten att påverka vilket material, arbetssätt och hur kunskapsbedömningen ska se ut i din undervisningsgrupp. Du kan också ge eleverna möjligheten att själva få påverka hur undervisningen och bedömningen ska se ut. Detta försöker jag få eleverna engagerade i och med hjälp av elevernas delaktighet varierar jag min undervisning och bedömning så mycket jag kan.

4. Varierad undervisning
Du kan ha helklassundervisning, grupparbete eller enskilt arbete i olika undervisningsmiljöer tex i skogen, ute vid parkbänkar, i snön och i olika salar. Innehållet i undervisningen kan du också variera genom att exempelvis ha föreläsning, diskussioner, laborativt arbete eller ett undersökande arbetssätt.

5. Olika uttryck för kunskaper
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter som utvecklar elevernas fantasi, inlärning och förmåga till eget skapande. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form är något du kan försöka planera in i varje arbetsområde. Kreativitet är något elever brukar vara duktiga på och det ska vi försöka anamma och ge utrymme åt. Ge eleverna utrymme att dramatisera det de lärt sig i olika undervisningssituationer. Det utvecklar deras förmåga till fantasi och att tänka kreativt.

6. Passion för ditt ämne
För att göra det lättare för eleverna att lära sig saker förstår jag att du försöker engagera och motivera eleverna så mycket du kan. Det ska ju vara kul att lära sig. Och för att kunna motivera och engagera så måste du själv känna motivation och engagemang. Försök att få passion och motivation för det du håller på med. Sätt dig in i arbetsområden ni ska arbeta med. Leta upp och hitta på smarta och roliga lösningar till konkret arbete. Att låta eleverna få vara delaktiga i undervisningen gör att de tycker det är roligare och många elever säger att de lär sig bättre då.  Exempel på kreativa lösningar hittar ni under varje ämne. (Om du inte hittar passionen gäller ”fake it till you make it”. Plötsligt blir det kanske ditt favoritämne!)

7. Grej Of The Day
”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen.” ur Lgr 11
Ett annat sätt att ge eleverna inflytande i undervisningen är att ha ”Klassens önskelista” och Grej Of The Day (GOTD).  Grej of the day är något som har blivit stort under de senast åren. Jag anammade det direkt och väldigt tidigt när Grej of the day först började spridas. Jag tyckte det var en hitt och jag började sprida det på vår skola. Det är egentligen små korta mikrolektioner om ämnen som vi vanligtvis inte tas upp i skolans arbetsområden, men det ger eleverna allmänbildning. Du kan utveckla det ännu mer genom att ge eleverna chansen att själva få bestämma vad de önskar få allmänbildning om. Inför varje läsår får eleverna tillsammans komma på ämnen till ”klassens önskelista”. Eleverna får komma med förslag om vilka ämnen som vi ska ta upp under GOTD. Klassens och elevernas delaktighet förtydligas och synliggörs på detta sätt och det blir ett väldigt positivt gensvar från elever så som föräldrar. Utforska Grej Of The Day här!

8. Min individuella utvecklingsplan
Här är ett exempel på hur du kan göra för att få eleverna och deras vårdnadshavare medvetna om vad eleverna behöver träna på. Det är en stencil som heter min individuella utvecklingsplan. Det är mål och delmål för att eleven ska veta hur den ska komma vidare i sin kunskapsutveckling. I mappen kan du lägga ner extra övningar som du tillsammans med eleven kommit fram till. Det kan vara klockan, multiplikationstabellen eller olika skrivövningar på både engelska och svenska. Häftet arbetar de med när de får tid över eller under ”göra klart” lektioner. Se här för fler tips om IUP.

9. Höga förväntningar
”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.” ur Lgr 11
Försök att har höga förväntningar på eleverna. De ska känna att du tror på dem och har förväntningar på dem. Om du har realistiskt höga förväntningar på eleverna kommer de försöka lyckas. De vet att du tror på dem och vill att du ska bli stolt över dem. Att ha höga förväntningar är något som visat mig vara en framgångsfaktor enligt min erfarenhet. Den stora tillfredställelsen det ger till eleven när den känner att den lyckats och har övervunnit sina tidigare svårigheter är svår att beskriva. Glädjen hos eleven är total och det är nog det som gör det så otroligt givande att få vara lärare. Att få se elever lyckas.

10. ”Bedöm mig själv”
Sätt upp ”bedöm mig själv” vid klassrumsdörren så eleverna ser den när de ska gå ut. Det är för att eleverna ska börja reflektera över sitt egna lärarande och hur de arbetar på lektionerna. Vi, lärare, reflekterar över detta varje dag och vid varje lektion. Det går bara av farten att man bedömer elevernas arbete och aktivitet på lektionen. Med ”Bedöm mig själv” medvetandegör vi eleverna på deras egna inlärning och aktivitet under lektionen. Någon gång lite då och då kan du påminna eleverna om ”bedöm min själv” pappret. Du kan fråge eleverna hur de har arbetat under lektionen och prata om hur de kan arbeta bättre under nästa lektion. Du kan låta eleverna att tysta få reflektera individuellt över sin aktivitet under lektionen. Ibland kan du ta det enskilt med eleven. Klicka här för att se hur affischen ser ut.

11. Rörelse
För att eleverna ska kunna koncentrera sig under lektionerna kan du ibland köra “Överlevnadsträning”. Varning, var beredd på träningsvärk! Här kan du se olika sorters överlevnadsträningar som jultomteträning och skolstartsträning.

Men förutom allt detta kan du också bjuda på det här i ditt klassrum: (Och detta är kanske viktigaste av allt)

Skratt

Försök göra din undervisning rolig. Skojar med eleverna, få de att skratta och känna sig glada till mods. När de går från skolan på eftermiddagen ska de komma hem glada och lyriska för det de lärt sig och allt det roliga som hänt under dagen. Utgångspunkten är att de ska få ha det roligt i skolan, inom fyrkantiga former, såklart, men att de haft det roligt och att de känner att de lärt sig något. Det gör eleverna på G, de vill lära sig mer, kommer tillbaka till skolan positiva och vetgiriga. Vad ska vi lära oss idag och vad ska läraren säga/göra för roligt idag?

För att få undervisningen rolig behöver du använda din fantasi. Skoja med eleverna, få de att skratta till. Använd olika saker som gör eleverna glada och entusiastiska. Du kan t.ex. använda ljudmaskiner som har inspelade ljud som tex trumvirvel, skrattande människor och några som klappar händerna mm. Det finns ljudmaskiner som har lite läskigare ljud, tex en knarrande dörr, en varg som ylar och att det blåser storm. Den är fantastisk att använda under halloweenveckan eller när man ska berätta spökhistorier. Du kan även använda en pompom när någon säger eller gjort något extravagant i klassrummet. Genom att hitta roliga, inspirerande, peppande och kreativa pauser i skolvardagen kan du göra undervisningen och vardagen på skolan så rolig som möjligt. Se mer hur jag arbetar med ljudmaskinerna och min pompom Kurt här!

Få eleverna att slappna av

När jag håller undervisning bjuder jag på mig själv. Jag ramlar och har mig. Det är min grej och det bjuder jag på. Jag kan hoppa till i klassrummet och vara töntig. Jag kan råka skriva fel på tavlan och när eleverna uppmärksammar det slappnar de av, fröken kan alltså också göra fel. Det får eleverna att slappna av. Man behöver inte vara perfekt jämt. Jag gör också fel ibland och ritar fult och det är helt ok. Jag försöker visa att ibland gör man fel och att det inte är en stor sak. Sudda, gör om och ta nya tag. Jag lägger mer fokus på allt som de gör rätt. Mina elever blir förstående och förlåtande och får vetskapen om att alla är människor, alla kan göra fel. När de själva gör fel blir det då inte en stor sak heller.

Säg förlåt

Jag säger förlåt säkert minst en gång om dagen. Förlåt hit och dit. Det är något som jag säger ofta och det är mycket för att jag vill att ordet ska neutraliseras. Att de ska tänka att det inte är så farligt att säga förlåt.

Ett sista ord

Som lärare är det viktigt att du har en god pedagogisk förmåga, en god ämnesteoretisk kompetens och ett ett förhållningssätt som innebär att elevernas olikheter betraktas som en tillgång.